Energidirektörens emeritus tankeförsök

Framgångar i idrotten stärker den nationella självkänslan i tävlan mot andra. Nobelpriset leder också till nationell stolthet. Men, och det är det viktiga, Inte för att den egna nationen är bättre än andra, utan för att priset belönar insatser för mänskligheten.

 

Kazio Ishiguros, årets litteraturpristagare, tacktal vid nobelmiddagen var värdigt en litteraturpristagare. Något helt annat än Svenska Akademiens praktfiasko förra året.

 

För övrigt kan noteras att divertissementet vid årets nobelmiddag hade vinter och is som tema, och det var verkligen under isen.

 

Bland de mer fantasifulla kreationerna uppträdde kulturminister Alice Bah Kunke (MP) i en som ledde tankarna till de försök att flyga iväg som gjordes i början på förra seklet. Tyvärr lyckades det inte heller denna gång.

 

I några facebook-inlägg har jag kommenterat den studieresa till Kanada, som några politiker och chefstjänstemän i Uddevalla gjort, för att studera den kanadensiska invandringspolitiken.

 

Jag anser att det är viktigt att lära av andra och därför är det bra att någon gång då och då passera kommungränsen, ja till och med riksgränsen. Att studera kanadensisk invandringspolitik är värdefullt om resan leder till positiva resultat i Uddevalla.

 

I den efterföljande debattråden har Magnus Jacobsson (KD) och jag olika uppfattningar om omfattningen av invandringen till Kanada. Jacobsson har varit där och tagit del av föredragningar och officiell statistik, jag har inte varit där men försökt bilda mig en uppfattning genom officiella statliga hemsidor. Vi är inte ense.

 

I en av debattrådarna på Facebook använde jag retorik, som jag då tyckte var slagkraftig, om att Jacobsson byggde sin argumentation på en powerpointpresentation. När jag tagit del av Jacobssons reaktion, inser jag att retoriken blev viktigare än saken, vilket jag beklagar.

 

Jag känner Magnus Jacobsson som en engagerad och hederlig människa och politiker. Det var aldrig min avsikt att förolämpa honom. Jag framför min förbehållslösa ursäkt för retoriken. I sakfrågan kvarstår åsiktsskillnaderna.

En professor i civilrätt hävdar i Svt Rapport att nobelprisets i litteratur anseende skadas av att ledamöter och tjänstemän i Svenska Akademien bor i hyresrätter i fastigheter som Svenska Akademien äger.

 

Varför skulle litteraturprisets anseende skadas av detta?

Politikers och chefstjänstemäns i Uddevalla resa till Kanada för att studera invandringen engagerar. Att studera hur andra gör är viktigt. Den kritik som framförts i Bohusläningen, som antyder slöseri och fördold nöjesresa, är inte seriös.

 

Att lära av andras erfarenheter är bra. Jag anser inte att 17 000 kronor per deltagare är bortkastade, om de leder till positiva resultat i Uddevalla.

 

Jag har frågat resenärerna vilka slutsatser de drar av Kanadas invandringspolitik. Vad anser de om systemet med poängbaserat urval av vilka ekonomiska migranter som tas emot, kvotbaserad flyktinginvandring utförd av UNHCR och att inte ta emot ensamkommande män?

 

Magnus Jacobsson (KD) påstår att jag har fel om utformningen av Kanadas invandringspolitik. Han har nämligen, utöver att vara på en NHL-match i hockey, sett en powerpointbild vid besöket. Jag har tagit del av Kanadas officiella statistik, tillgänglig på nätet för alla, även för Jacobsson. Men jag har inte, det är korrekt, varit på en NHL-match.

 

Evy Gahnström (V) frågar om mina utlandsresor när jag var vd för Uddevalla Energi.

 

Tillsammans med berörda medarbetare reste vi för att studera potentiella leverantörers referensobjekt i Europa. Efter beslut om leverantör reste vi för att förhandla om avtal och genomförde projektledningsmöten.

 

Resultatet blev Lillesjö kraftvärmeverk, Sveriges vackraste. Resorna gick varannan gång till Köln (Gummersbach), varannan gång kom de till oss.

 

Därefter har jag varit ett antal gånger i Tallinn i Estland inför byggandet av pelletsfabriken. Resultatet blev en fabrik.

 

För övrigt kan jag nämna att mitt lystmäte på resande med råge tillgodosågs under mina tre år som vd för Fortum i Danmark. 150 flygresor om året räckte mer än väl för att tillgodose mitt behov av resor.

 

Donald Trump, USA:s osannolika president, har skrivit under och därmed godkänt ett beslut, fattat för 22 år sedan, om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och flytta USA:s ambassad dit.

 

Kritiken låter inte vänta på sig. Riskerna är betydande. En upptrappning av konflikten Israel - Palestina är uppenbar.

 

Utrikesminister Margot Wallström (S), som erkände Palestina mot allt diplomatiskt förnuft vid S-MP-regeringens tillträde 2014, uttalar i Svt Aktuellt att hon inte förstår hur USA tänker långsiktigt. Frågan är motiverad. Lika motiverad som hur hon tänkte 2014.

 

Det enda som gör att man försöker tänka positivt om Trumps beslut är att Wallström är emot det.