Energidirektörens emeritus tankeförsök

Försvarsvännen Fälldin
Vintern 1988 - 1989 samlades en grupp engagerade reservofficerare för att se vad som kunde göras i försvarsfrågan. Den sittande försvarsutredningen skulle överlämna sitt betänkande försommaren 1989. Jag var ordförande för Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund SAFR. Vi beslöt att starta en namninsamling till stöd för att hela landet skulle försvaras, allmän värnplikt och ett starkt totalförsvar. Det gällde att hitta ett trovärdigt och respekterat förstanamn och ledare. Jag ringde till Thorbjörn Fälldin i Ramvik (numret stod i telefonkatalogen) och han blev intresserad. En tid senare träffades vi på mitt kontor på SwedeGas i Stockholm och Thorbjörn accepterade att ta ledartröjan. Med Thorbjörn Fälldin, kapten i Kungl Västernorrlands regementes reserv, som ledare för "Försvarsuppropet" var det lätt att få fler offentliga personer att skriva på. Den förre moderatledaren Gösta Bohman, kapten i Kungl Svea artilleriregementes reserv, ställde sig bakom uppropet. Uppgifter om att Fälldin och Bohman skulle ha haft svårt att tala med varandra märkte jag inget av. De planeringsmöten vi hade präglades av glatt humör och konstruktivitet. Politiker från alla demokratiska partier skrev på. Förre detta statsråd, landshövdingar, företagsledare. Bredden var stor. Målet 100 000 namnunderskrifter nåddes med råge och namnlistorna överlämnades av förre statsministern Thorbjörn Fälldin till riksdagens talman den 23 maj 1989. Thorbjörn Fälldin var en klok, genomhederlig ledare och en stor försvarsvän. En av den senare halvan av 1900-talets politiska förgrundsgestalter har lämnat oss. Att resultatet av "Försvarsuppropets" tankar försvann i euforin över murens fall och Sovjetunionens upplösning är en annan sak. Men historien stannade inte.