Energidirektörens emeritus tankeförsök

Skrikiga omdömen

I skrikiga versaler idiotförklarar en, i invandrarfrågor djupt engagerad person, mig, DN:s respekterade tidigare ledarredaktör Nils-Eric Sandberg och Widar Andersson (S), Folkbladet Östgötens ledarredaktör.

 

Vår försyndelse? Vi har diskuterat konsekvenserna för välfärdsstaten av en omfattande invandring. Beräkningar utförda av en docent vid Handelshögskolan i Stockholm visar till exempel att en ensamkommande man från Afghanistan per år kostar åtta gånger mer än vad en fattigpensionär i Sverige har i pension.

 

Den, enligt min mening, relevanta frågan om hur stor del av världens befolkning vi klarar av att försörja bemöts med att vi borde skämmas. Varför det?

 

Vi anklagas för att ställa grupp mot grupp. Med all respekt, att beskriva verkligheten är inte problemet. Det är verkligheten som är det. Grupp ställs mot grupp. När i rådande akuta bostadsbrist migranter anvisas bostäder före dem som stått i bostadskö i många år ställs grupp mot grupp. När kostnaderna för ensamkommande vida överstiger vad vi anser att våra fattigpensionärer förväntas leva på ställs grupp mot grupp.

 

Den diskussionen måste vi kunna föra. Det är de skrikiga nedlåtande omdömena om dem som har åsikter man ogillar, som gynnar just de krafter man säger sig vilja motarbeta.