Energidirektörens emeritus tankeförsök

Dubbel bokföring

Uppgifterna i Svt om att förre scaniachefen och ordföranden för Svenskt Näringsliv Leif Östling placerat pengar han tjänat utomlands i bolag i Luxemburg och Malta och betalat skatten i dessa länder upprör. De pengar han tjänat i Sverige har han betalat skatt på i Sverige.

 

Luxemburg och Malta är EU-länder. Den fria rörlighet för människor, varor och tjänster är EU:s grundpelare. Finansminister Magdalena Andersson (S) upprörs över att Östling valt att inte betala skatt för allt i Sverige och antyder förändrad lagstiftning.

 

Det är onekligen intressant av två skäl. Det ena är att Sverige bestämt motsätter sig gemensam skattelagstiftning inom EU. Det andra är att utrikesminister Margot Wallströms (S) undanhållande av 23 miljoner från svensk beskattning från hennes tid som EU-kommissionär inte föranleder någon kommentar från Magdalena Andersson (S).

 

Varken Östling eller Wallström har gjort något olagligt.

 

En annan, oväntad, reaktion på Östlings, inte särskilt nyanserade, uttalande om vad vi får för skattepengarna är den debatt som startat om vad vi verkligen får för skattepengarna. En viktig diskussion i ett land som har bland världens högsta skattetryck samtidigt som allt fler samhällsfunktioner befinner sig i kris.