Energidirektörens emeritus tankeförsök

Stolt?

Det blir inte trevligt när man talar om att man är liberal politiker. Efter januariblåsningen, där vi ställdes inför att den statsministerkandidat vi arbetat för i valrörelsen dumpades, till förmån för den statsminister vi gick till val på att avsätta, rasar opinionssiffrorna.

 

Inför EU-valet avsätter partiledningen förstanamnet Cecilia Wikström på grund av att hon har styrelseuppdrag i två välrenommerade börsbolag, Beijer och Elekta. Uppdrag som varit väl kända, helt transparenta och gillade av partiet.

 

Efter medial uppmärksamhet avsätts Wikström. I min liberala enfald trodde jag att det var en merit att ha uppdrag och ansvar utanför politikens värld. Att ha referenser i näringslivet borde vara positivt. Men icke.

 

Partiledningen har drabbats av panik. Något större självskadebeteende av ett politiskt parti kan jag inte erinra mig. Det partiet är jag medlem i och förtroendevald för. Är jag stolt?

 

Åthutad att inte uttala mig avstår jag från att svara på min egen fråga.