Energidirektörens emeritus tankeförsök

Inte enkelt men tråkigt

Med stängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet försvann 900 MW effekt och drygt 6 TWH (terawattimmar = miljarder kilowattimmar) elenergi i södra Sverige. Sveriges elkonsumtion är mellan 140 och 160 TWh, så det handlar om runt fyra procent som försvann. Problemet är att det sker i södra Sverige, där behovet är störst och det finns begränsningar i kapaciteten att överföra el från Norrland, som har överskott.

 

Landet är indelat i elprisområden, vilket i bristsituationer leder till, ibland stora, prisskillnader mellan landets olika delar. När efterfrågan är låg och därmed överföringskapaciteten tillräcklig är det samma pris i hela landet.

 

El måste generas i samma ögonblick som den används (egentligen omvandlas, men det bortser vi ifrån). Svenska Kraftnät har uppgiften att säkerställa att elsystemet är i balans. Det är frekvensen 50 Hz som skall hållas i nätet. Sjunker den måste mer produktion in eller förbrukning kopplas bort. Stiger frekvensen är det tvärtom.

 

För att snabbt kunna hålla balansen krävs reglerkraft, alltså kraftslag som snabbt kan dra igång eller stängas av. I Sverige är det huvudsakligen vattenkraften som utgör denna reglerkraft. Kärnkraften har utgjort cirka 40 procent av elproduktionen, vattenkraften likaså men varierar beroende på tillgången på vatten. Vindkraften och kraftvärme ungefär 20 TWh vardera. Det är här behovet av regleringsförmåga och möjlighet till import och export kommer in.

 

I det nordisk/baltiska kraftsystemet sker ständigt utbyte beroende på pris och kapacitet. Totalt sett är Sverige nettoexportör, men vissa timmar, som nu, sker import av kolkraft eller till och med produktion i svenska oljekondensverk.

 

De återstående sex reaktorerna kanske kommer att producera i 20 år till. Förnybar produktion som vind och sol kan kompensera, men behovet av reglerkraft ökar i samma takt för att hantera vindstilla och mulet. Då kommer behovet av överföringskapacitet att bli än större.

 

Men även elproduktion i södra Sverige måste hanteras med kraftslag som inte är väderberoende. Kraftvärmen är till stora delar utbyggd då den kräver ett värmeunderlag, vanligtvis fjärrvärmenät.

 

Det är således två nötter som ska knäckas. Kraftfullt utbyggd överföringskapacitet från norr till söder och väderoberoende reglerkraft i söder.

 

Till saken hör att inrikes transporter använder cirka 95 TWh energi, där de fossila bränslena är totalt dominerande. El utgör en obetydlig del . Ska elanvändningen i transportsektorn ersätta en stor del av de fossila bränslena är det inte svårt att förstå att det krävs mer elproduktion, både i Sverige och andra länder.