Den pågående förtroendekrisen inom kommunpolitiken i Uddevalla får, föga förvånande, betydande medial uppmärksamhet. Om man för tillfället bortser från sakfrågan utan ägnar mediebevakningen någon eftertanke, blir åtminstone jag besviken.
A kritiserar B, B slår tillbaka och kritiserar A, C agerar på eget initiativ eller som bulvan, A kommenterar, D gör ett utspel, EFGH markerar. Det mesta obegripligt för den som inte är insatt.
Lokaltidningen Bohusläningen och P4 Väst refererar. Alla får komma till tals. Bra så. Men fortfarande obegripligt för den utomstående.
Jag kan jämföra med Svenska Dagbladet, som jag läst i snart 50 år. Kvalitetstidningens viktigaste uppgift är inte att enbart referera. Sammanhangen, sambanden, det som sker i det som synes ske, kräver analys. Det är kvalitetstidningens uppgift; att göra detta begripligt för läsaren.
Jag inser lokaltidningens resursmässiga tillkortakommanden, men gör man inte komplicerade förhållanden begripliga blir man ointressant. Jag har, trots allt, betalat prenumerationen på Bohusläningen för ytterligare ett år. Man kan ju hoppas på ett under.
1. maj, 2020